Den senaste veckan har haft en hel del innehåll kan man säga.
Jag började jobba igen förra tisdagen, det var ok trots allt. Det är svårt att tänka sig att börja igen efter en lång skön semester, men när man väl är på jobb igen så går det bra. Har jag väl kommit in i vardagen så trivs jag faktiskt bäst med den.
På tisdagen kom dessutom beskedet att sonen med flickvän fått lägenhet och dom flyttar redan den 1 september. Grattis!!
Sen var jag tvungen att ta semester redan efter tre arbetsdagar...det var ju en fotbollsmatch att ta hand om i lördags. MFF mot Brommapojkarna hemma på Stadion. En lätt match?? Det finns inga lätta matcher, kanske finns det aldrig det, men just detta år, 2007 så känns verkligen inte någon match vunnen på förhand. MFF hade pressen på sig av att inte ha vunnit hemma sen 4-0 vinsten mot AIK i april och dessutom pressen att för första gången i år vinna två raka matcher. Tack vare en olycklig Brommapojke som fladdrade med armen till en hands i vårt straffområde och tack vare Daniel som satte straffen + att Junior sen bättrade på till 2-0 så gick vi som var på plats hem efteråt och var lite gladare än vi varit på länge!! En topp fyra placering känns helt plötsligt inte omöjligt!
I går, söndag var jag och Zabina på Malmöfestivalen och såg Tommy Körberg. En gudabenådad sångare som det är svårt att låta bli att beundra.
Idag var det dags igen...Min "all time high" favorit spelade på festivalen och Mats och jag tog tåget in. En liten sväng bland alla matstånden hann vi med, Malmöfestivalen har på något vis utvecklats till att vara en ren orgie i mat. Men hade det inte varit en bra idé att ha små billiga smakportioner så man kunde testa lite av varje? Jag menar...vem sätter i sig en älgkebab, följer upp med en Langos, fortsätter till nästa stånd och äter Tapas, går sen vidare och käkar Gyros för att till slut avsluta med en munk eller två??? Jag bara undrar?
Nog om maten...det matnyttigaste jag hittade i Malmö ikväll var ju: NISSE HELLBERG!! Sommaren blir just inte sommar utan en konsert där Nisse är med. I år blev det Nisse solo, utan Wilmer. Men det blev inte sämre för det. En rent otroligt engagerad basist, en duktig gitarrist och en mer osynlig, men inte sämre trummis hade han med sig. Sommarens höjdar avslutning för min del kan man nog säga.
Den riktiga vardagen kryper närmare och skolorna sätter snart igång, sonen ska flytta hemifrån och tösen börjar på universitetet och har dessutom fått det extra jobb som hon ville ha! Känns som vi har en bra höst framför oss!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar