I dessa tider när det talas mycket om löner, skatter och vem som vinner på vad kan det vara intressant att få lite perspektiv på tillvaron. Att vissa människor har större problem än var de extra kronorna ska spenderas.
Jag har det stora nöjet att jobba som handledare för psykiskt funktionshindrade på ett gruppboende här i Lund. Arbetet syftar till att stödja klienterna i deras vardag och hjälpa dem i deras rehabilitering, vilket kan inbegripa alltifrån samtalsstöd till städning. Det är ett i många stycken lärorikt och stimulerande arbete som emellanåt tyvärr grumlas av de här personernas urusla ekonomi, som i förlängningen drabbar deras välmående och motivation till rehabilitering.
Då mat och hyra är betald är det inte många kronor kvar till tobak, kläder, busskort och annat nödvändigt. Nöjen är knappt att tänka på.
Olyckligtvis är det så konstruerat i Lund att klienterna inte heller får någon som helst ersättning för det arbete de utför på kommunens sysselsättningscentrum. Man ska inte ställa två utsatta grupper emot varandra men jag blir en aning konfunderad då till och med Kriminalvården ger interner ersättning, samtidigt som ”mina” klienters enda brott är att de blivit sjuka.
Jag uppmanar de politiskt ansvariga att se över, och revidera, ersättningspolicyn och samtidigt jobba hårt för att få igenom en billigare pensionärsbiljett inom kollektivtrafiken. Två punkter som hade kunnat hjälpa de här personerna avsevärt
Fredrik Svensson
Jag kommer att hålla ögonen på om de politiskt ansvariga reagerar på det här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar