.... inte, hoppas jag.
Jag har funderat på om jag skulle skriva här att jag från och med igår gör ett allvarligt försök att sluta snusa...Nikotinplåster får vara räddare ett tag annars går det inte.
Tanken jag hade när jag funderade på om jag skulle skriva om det här på bloggen är ju att det möjligen blir en snusstoppare i sig. Lite trist att behöva skriva en dag att det inte funkade...DET SKA GÅ!! Så trött på att ett gift bestämmer över mig. Jag vill bestämma över mig!
WISH ME LUCK!!
Idag stod jag och snackade med en av tjejerna efter jympan och hon berättade att när hennes pojkvän slutade snusa så märkte han skillnad när han tränade....OM det stämmer så är det verkligen en bonus. Jag trodde inte att det spelade någon roll för konditionen.
Det visar sig så småningom antar jag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Bravo vännen!
Somenpeppning kan jag ju tala om att mina föräldrar som varit storrökare sedan tonåren båda två la av en dag när pappa hade varit inlagd på sjukhus för en operation. Idag, flera år senare är de fortfarande rökfria. Jag trodde aldrig någonsin att min pappa skulle kunna sluta röka - särskillt inte när han stod i baren o jobbade o folk rökte runt omkring honom. Men han kunde.
Är säker på att du också fixar det. Och du: Skulle du trilla dit nån gång så var inte för hård mot dig själv, det är inte lätt.
Det är helt omöjligt att sluta snusa. Det går ett tag men sen blir man så hispig och otrevlig mot omgivningen att de tvingar an att falla tillbaka till sin last igen.....Tyvärr
Jag håller tummarna för att du klarar det. Har du nu bestämt dig så....
Ingrid
Tack för pepping och tumhållning!!! Och till "dig som vet": Klart att det går om man bara vill tillräckligt mycket.
Du har mitt fulla stöd!!!
Ge inte upp!!/Lis
Bra att det går bra, från din slutasnusa.com kompis
Skicka en kommentar