Vi hoppades och önskade, kanske tillochmed trodde vi att det skulle gå vägen...MFF hade inte förlorat på 9 månader hemma på Stadion och vi hoppades att det inte skulle bli stopp på den traditionen den här gången heller....
Fram till de sista minuterna i första halvlek kändes allt ok...det var förvisso 0-0 men HBK hade inte stressat oss sådär så man nästan fick hjärtinfarkt under första halvlek. I ärlighetens namn hade nog inte HBKsupportrarna heller drabbats av diverse hjärtåkommor under den första halvleken....
Tyvärr blev det HBK:arna som skrattade sist i denna match. 1-2 på Malmö Stadion. MFF hade för första gången på 9 månader förlorat på Stadions gräsmatta.
Jag kan inte låta bli att fundera:
Innan denna matchen hade iallafall inte jag någon aning om att det var så längesen vi förlorade...inför denna matchen stod det plötsligt om detta faktum överallt....Varför känns det ofta som att när man börjar ta till statistik för att tro att allt ska gå bra så bryts plötsligt detta och trenden ändras? Ibland kännns det som att gudarna inte gillar oss. Jag glömde gummiband och hade inte tofsar i håret i torsdags...Tillfälligheter men de enda matcherna i år jag inte haft håret uppsatt är mot TFF och HBK....men inte kan väl det betyda nåt? Men för säkerhets skull lobar jag att jag ska ha håret i tofsar nästa gång det är dags. Oavsett var jag befinner mig!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar