Allsvenskans premiär närmar sig. Idag är det precis en vecka till påskafton och i år är det samma sak som PREMIÄR. Mitt MFF möter 2006 års svenska mästare Elfsborg och det måste ju innebära att all press ligger på Elfsborg. Jag inbillar mig envist att det är en fördel för MFF att slå lite ur underläge (om nu någon, någonsin tänker så på MFF). Igår gick jag och funderade igår på vad det är som gör att man under långa mörka vintermånader går och längtar sig fördärvad efter en fotbollssäsong som troligen kommer att innehålla mängder av nervositet och ångest, tårar över förluster och massor med vånda......Hur dum får man bli? Jag kom fram till att lyckan över målen, snygga passningar, spektakulära räddningar, euforin över vinsterna och den sanna glädjen över att stå på Malmö Stadion igen överskuggar ångest och nervositet och klumpen i magen. Nu är kanske bästa tiden, nu innan säsongen drar igång är vi självklara mästare, det känns i hela kroppen att vi kommer att fira guld till hösten!! Realistiskt? Kanske inte, men jag antar att det är många fler än jag som tänker så och då menar jag supportrar till många olika lag. Just nu kan ju vilket lag som helst ta guld!!
Ses i Borås på Påskafton!!
